Ass n 14 yunyu 2001 d ass yuran s isekkilen n idammen deg-umezruy-nneγ.
Uran-t yelmeẓyen d telmeẓyin s tissas-nsen d-tirrugza-nsen. Ugin kennu, ugin azaglu.
S usirem n tefsut d ijeğğigen n tlelli i ṭṭfen avrid γer lezzayer tamanaxt.
Din advu imuger-iten-id s yiḍan, s iveckiḍen, s ijenwiyen d ivwayuten. Nγan-d achal deg-sen. Akka i d icinga n tudert. Akka i d icinga n talwit. D wa i d adavu amesvațli yekkaten ad uesfed isem aqvayli.
Tikli am ta werğğin i d-tella deg-umaḍal.
Azal n 3 imelyunen n tarwa taqvaylit i ineγlen γer lezzayer. Iverdan meṛṛa ttfeggiḍen. D ayen ur leḥqent wallen. Iqvayliyen d-teqvayliyin veggsen argaz tameṭṭut, meẓ ẓi meqqer, qeccuc meccuc. Am yiwen umdan i d-kkren afus deg-ufus akken idammen yuzlen ur ttṛuḥun ara am tadla yeçça yilef. S yiwet taγect i d-ssuγen: ulac sm ḥ ulac, γef telwit nezmer i ccwal, tajaddit-nneγ ur tettnuz ur tṛehhen, s nnif ad nesfeḍ lḥif.
Tikli agi temla-d i yal yiwen, i yal yiwet d akken iqvayliyen d aγref.
Di ẓmek myeΣqalen d atamen. Gren azeṭṭa n tdukli akken ad d-kksen aΣlaw n tlelli. Yir awal yettwannan fell-asen:“ leqvayel ttemyeççan waygara-sen“, ass-en ivan-ed d-tikerkas. Iqvayliyen veggnen-d i medden meṛṛa udem-nsen n tidett: udem n tegamatt, udem n tayri, udem n tdukli. Ssaknen-d d akken uklalen lqder d lḥeṛma am nitni am iγerfan n umadal meṛṛa.
Anegzum n uγervaz d-yellan di 1994/1995 d-tamsirt tamzwarut i nefka i umadal. I tikkelt tamenzut deg-umezruy n talsa i deg igurdan refden amennuγ γef tnekkit d yiseγ n tmurt-nsen. Tikli n 14 yunyu 2001 d-tamsirt tis snat imi ula tamurt i d-yessuffγen γer uvrid 20% si terwa-s .
Si 1871, deffir tirẓi n Cci Aheddad d Lmeqrani , iqvayliyen nețțlen iman-nsen di tizzayrit. Di tefsut taverkant, tufrar-ed teqvaylit-nsen. Di tikli n 14 yunyu, aγref aqvayli yules-ed talalit. Ɣef waya, ass-a yklal ad yili d ass n Uγlan Aqvayli.
Avrid yenjeṛ γer sdat. AΣvaṛ n tlelli yeffeγ. Γer deffir ulac tuγalin. Annect tevγu tekk-it, tamurt taqvaylit ad-d-tuγal γer tarwa-s, fell-as ad yali wass, Awanek aqvayli ad ivedd di tlelli.
BuΣziz U Cebbi, aselway n Umuss N timanit N Tmurt Taqvaylit (MAK)